gamletokigemaurice

I våras fick jag för mig att jag ville bli advokat. En dröm som jag har haft sedan jag var ca 4 år gammal, visst, men i våras fick jag för mig att göra den till sanning. Vilket innebar att jag var tvungen att plugga upp vissa betyg på komvux efter gymnasiet. Däribland fanns matematik, både A & B, eller ja, 1b & 2b som dom nu så fint heter. 

Jag börjar nu ångra mitt val lite lätt och inser att detta inte är en lätt väg att vandra. 

Jag är tyvärr inte bra på matte, jag har inte lätt för matte, jag tycker inte om matte och jag får damp när jag försöker räkna matte. 

 

Jag vill jätte gärna bli advokat, jag bara önskar att det fanns på något sätt att jag kunde skippa mattedelarna och bara dyka rakt in på en juristlinje.. 

Jag vet att det inte finns några genvägar, riktigt så naiv är jag inte. Men man kan ju drömma ibland iaf.. 

 

Och inte nog med att jag inte är så väldigt bra på matte, jag har aldrig gjort matte b-kursen. Den hoppade jag, medans resten av min klass gjorde både A, B & C. Jag ångrar mig grymt jävla mycket. Och varför ansträngde jag mig inte mer i skolan för att få MVG i matte A åtminstone? Hade jag gjort det hade det varit en kurs mindre som jag är tvungen att plugga upp nu. Och hade jag gjort det hade jag sluppit denna jävla mattekurs, som förövrigt är en blandning mellan A&B... Vilket är riktigt jobbigt med tanke på att jag fick kämpa som tusan med A i skolan... Fast det hade ju mer att göra med min jävla sepelärare som jag hade. Men ändå. 

 

Jag vill bara spy på uppgifterna jag sitter och tittar på.. Och inte nog med det, jag gör dom över datorn, jag fattar inte ett dyft och jag har inte fått min mattebok än.. Så jag sitter liksom och gissar mig till vad jag ska göra. 

 

 

AAAAAAAAAAAAAAAH!

 

Jag har bara lust att skrika rakt ut. 

 

Jag har två vänner som håller på att plugga juridik just nu, så jag måste ta kontakt med dom och se hur det är som, och bara kolla läget för att se om detta verkligen är något jag vill, eller om jag vill utbilda mig till något annat. Jag menar, jag har ju alltid haft minst femtioelva olika drömmar pågående i mitt huvud samtidigt.. Så är detta verkligen något jag vill, eller vill jag det mest för att pappa och dom är stolta över mig och tycker att det är bra att jag vill något riktigt med mitt liv? Eller har det med pengarna att göra? 

 

Varför kom jag inte på detta i års.9 för? Då hade jag ju planerat bättre inför gymnasiet. Jag hade valt en annan linje, jag hade förmodligen lagt ner mer krut på skolan, och allt hade varit lite lättare. 

 

fanfanfanfanfan! 

 

nu har jag klagat ur mig nog. 

Peace.